Fototips för friluftsliv

21.01.2022
ISO 400, Zoom: 84 mm, vitbalans: molnigt f/4, 1/125 s
ISO 400, Zoom: 84 mm, vitbalans: molnigt f/4, 1/125 s

Att fotografera friluftsliv är otroligt tacksamt, det saknas sällan bra ljus, motiv eller inspiration. Orkar du dessutom släpa på systemkameran så är möjligheterna i stort sett oändliga. Men hur blir resultatet? Har du knäppt bild på en majestätisk solnedgång och bara för att hitta en blek och blaskig version på kamera-skärmen? Ser de mysiga lägerbilderna mer ut som bombnedslag av diverse utrustning och påsar? Blir paddelkompisarna alltid suddiga? Eller fick kompisen svarta skuggor i ansiktet när du fotade hen på er solskensvandring? Då är detta blogginlägget till dig. Jag är ingen mästerfotograf, men med hjälp av några av mina och sambons bilder går vi igenom kamerainställningar och tricks för att närma dig de bilder du vill ha.

Utrustning

För att få skarpa, bra bilder behöver du i grunden tre saker - en kamera, ett objektiv och ett stativ. Det tredje går att komma undan genom att luta sig mot träd, stenar, stötta upp kameran på en stubbe etc. Men det finns vissa smärtgränser när det är dåligt ljus alltså. Vi ska prata mer om det under avsnittet om exponering. Fotoutrustning är tyvärr dyrt. Ett sätt att komma runt det är att leta på begagnatmarknaden. Jag köpte mitt första tele-objektiv från en fotobutik i Göteborg över nätet för en bråkdel av nypriset. Några månader senare fick jag förvisso skicka in det på reparation för att kontakterna glappade, men fick tillbaka det skarpare och bättre än när jag köpte det - fortfarande under nypriset. Sen reparationen (februari 2021) har objektivet funkat felfritt. Med andra ord, begagnat = bättre för plånboken och miljön.

Det finns bra guider på nätet du kan klicka i för att få förslag på vilken typ av kamera eller objektiv som funkar till det du vill fota. Att fråga runt bland fotointresserade på Instagram eller lokala fotoklubben är också ett bra tips, därifrån får du förmodligen ärligare svar än hos försäljarna.

Två tillbehör som jag använder flitigt

UV-filter - det här är ett klart filter som du sätter längst fram på objektivet. Det är lite som att använda progressiva glasögon - en reducerar ljusblänk i bilden. Detta filter är också objektiv-linsens livförsäkring. Mycket trevligare ekonomiskt att byta ett litet Uv-filter än att reparera ett objektiv med repig/sprucken lins. Mitt UV-filter sitter alltid på objektivet.

ND-filter (gråfilter) - också ett filter som du sätter frampå objektivet, men det här funkar som ett solglasöga för kameran. Om du fotar mycket i stark sol - exempelvis ute på vattnet, hjälper ND-filtret till med att dämpa högdagrar (ljusa fält) i bilden och du får en bättre färgåtergivning. Dock går detta ut över ISO och exponeringstiden ...

Två tillbehör jag använder då och då

Motljusskydd - detta är en bred plastring som sticker ut framtill på objektivet. Jag skruvar på den när jag vill ta bilder i motljus, men funkar också som skydd för objektivet när jag knatar med kameran lös på axeln i skogen.

Mellanring - för att fota riktigt små saker adderar jag en mellanring mellan kameran och objektivet. Skärpedjupet blir jättekort, rekommenderar verkligen att använda stativ och manuellt fokus. Har tappat räkningen på de gånger jag fått psykbryt över auto-fokuset som zoomar fram och tillbaka på den pyttelilla laven för att hitta skärpan i en kvart. Sa jag föresten att stativ och mellanring bör finnas med i samma mening?

Kort om bildkomposition

Börja med att googla gyllene snittet. Det kan även sammanfattas med att det finns vissa proportioner som gör att vi tycker en bild/ett föremål är tilltalande. Dela mentalt in bilden i tre eller nio lika stora delar. Fotar du landskap och mäktiga solnedgångar så växla mellan att sätta horisonten precis under eller ovanför mittersta tredjedelen, beroende på om du vill ha fokus på marken/vattnet eller himmelen. Försök även få till en rak horisontlinje - alltså vågrät horisont/bortre strandkant. I sökaren finns ofta små rutor som du kan sikta med. Skulle horisontlinjen hamna på sniskan ändå så kan du räta upp den i datorn hemma.

Har du en stående person i bild? Beroende på vilken känsla du vill åt, testa att placera personen till höger eller vänster om mitten sektionen. Tittar hen in eller ut ur bild? Är hen på väg någonstans? Ge lite space framför personen om du inte vill att betraktaren ska undra vad hen tittar på. Har du flera personer i bild? Den som tittar mot kameran kommer automatiskt förvandlas till bildens huvudperson.

Var finns ditt huvudmotiv? Dela in bilden i 9 lika stora bitar, tänk att du har ett rutnät av fyra linjer över bilden och placera huvudmotivet i ett av kryssen så hjälper placeringen till att levandegöra bilden. Vill du verkligen tydliggöra huvudmotivet? Placera det i mitten.

Fotar du djur? Försök att komma i ögonhöjd med djuret. Lättare sagt än gjort om det är vilt vi försöker fota, men lättare med hunden.

Hitta ledstänger i bilden. Kan du använda stigen? Eller kanske en nedfallen trädstam som leder ögat in i bilden? En ledstång som drar snett in i bilden eller slingrar sig upplevs ofta som mer levande, än en spikrak ledstång i mitten.

Våga gå över till manuellt läge! Det är kul!

Det kan kännas tryggt att använda de automatiska lägena på kameran, och vet du hur du använder dem ordentligt är det väldigt bekvämt, vet du inte så blir de automatiska lägena begränsande i längden. Dessutom är det en magisk känsla som uppstår när ljusinställningarna blivit rätt och bilden faktiskt blev sådär fantastisk som du tänkt dig.



ISO

Det första du ska göra när du klickat i manuella läget är att leta rätt på en knapp där du ställer in ISO. ISO-talet anger ljuskänsligheten för sensorn i kameran. Om du minns tiden när systemkameror hade rullfilm, så hade en rulle samma ISO, ville du fota i andra ljusförhållanden fick du vackert byta rulle. Ju högre ISO, desto ljuskänsligare och kornigare blir bilden. I starkt solljus använder jag ISO 100-400 är det skuggigt eller molnigt ISO 800, dunkelt ljus/skymning ISO 1600, mörkt ISO 3200. Nyare och dyrare kameror av bättre kvalitet, har bra mycket högre ISO-tal än min, men där har du lite riktlinjer. Jag ger några exempel i bilderna ovan.

Vitbalans

Vitbalans hjälper till med färgåtergivningen. Inställningen för skarpt solljus lyfter den fram de blå tonerna i bilden, inställningarna för skugga eller mulet väder ger bilden en varmare ton. Ibland tycker jag att skugg-/moln inställningarna ger en mer korrekt bild av det jag ser utanför kamerahuset än sol-inställningen och väljer då dessa. Vill jag ha en kallare känsla i en vinterbild, använder jag en mer blåtonad vitbalans. Är du osäker på vilken vitbalans du vill ha och vill kunna ändra allt i efterhand kan du alltid fota i RAW-format. Googla på hur du gör med just din kamera om du inte älskar att leta bland menyraderna.

Bländare

Nu vill du leta rätt på kamerans bländare, i menyn heter den F/en siffra. Ju lägre siffra desto större bländare får du och tvärtom. Det betyder att om du vill ta en närbild med sådär mysigt suddig bakgrund så vill du ha en stor bländare (F/4 eller lägre) och får därigenom ett kort skärpedjup. Vill du istället att ditt myllrande myrlandskap med gullig tuvull ska vara skarpt ända ut i kanterna, ja då väljer du en mindre bländare t.ex. F/18

Exponering 1/250
Exponering 1/250

Exponering

Sist men inte minst bland ljusinställningarna så väljer du exponering/slutartid. Det anges i sekunddelar. Bilden ovan är tagen med 1/250, alltså en 250-dels sekund. Ju längre exponering desto ljusare/suddigare blir bilden. Utan stativ går min smärtgräns i dagsljus vid 1/60, vid något svagare ljus 1/125. I sökaren hittar du också en liten linjal med en markör. När markören står på 0 så är i regel bilden lagom exponerad för vald ISO, bländare och ljusförhållanden. Men det stämmer inte alltid, mitt bästa tips är att ta en provbild vid nollan och därefter justera exponeringen så att du närmar dig det resultat du vill ha. Vill jag fota sirliga rökslingor, väljer jag t.ex. gärna att överexponera bilden något, bara 1-2 snäpp för att rökslingorna ska framträda tydligare. Om jag istället underexponerar bilden så försvinner de.

ISO 800, zoom 47 mm, vitbalans skugga,  f/4, 1/125 s
ISO 800, zoom 47 mm, vitbalans skugga, f/4, 1/125 s

Fokus

Jag fotar mycket med autofokus. Mest av lathet. För det är ofta lättare att få bättre bilder. Särskilt när en fotar personer eller djur som rör på sig. De få gånger jag använder manuellt fokus är vid macro-fotografering med mellanring och när jag tar selfies med hjälp av stativ och självutlösare. Mer om det senare lite längre fram.

Vågig sidenmossa, tagen med självutlösare 2 s.
Vågig sidenmossa, tagen med självutlösare 2 s.

Självutlösare

Om jag fotar något som är stilla och använder stativ, sätter jag igång självutlösaren på 2 sekunder. Då kan jag släppa kameran och bilden blir skarpare då jag inte är där och micro-skakar kameran. Vid selfies använder jag 10 sekunders självutlösare. Det är de alternativ jag har i min kamera.

Genom att leka runt med inställningarna så hittar du förr eller senare din egen stil på bilderna.

Fotoväder, tidpunkt och ljus

Har du placerat dina kamrater för gruppbild i strålande solsken? Då har livet förmodligen redan straffat dig. Förutom att de stackarna stått och kisat alltmer tårögt mot solen, har du förmodligen även kommit hem med skarpa svarta skuggor i övrigt överexponerade ansikten. Välj en skuggig plats för att ta gruppbilder och porträtt, gärna med mycket luft bakom personerna alternativt en enhetlig yta (tänk tarp eller bergvägg). På så vis får du dem i fokus utan en massa störig bakgrund som stjäl av betraktarens fokus. Mulet väder är också trevligt för att få det där mjuka och trevligt diffusa ljuset. Försök fota gruppen från ögonhöjd - och låt för guds skull de kvinnligt kodade stå upp. Mer om jämställdhet och fotografi hittar du här i ett tidigare inlägg.

Har du hört talas om Golden hour/blå timmen? Det som menas med dessa uttryck är timman före soluppgång och solnedgång. Dessa tidpunkter på dygnet bjuder ofta på naturligt mjukt ljus, ibland även magiskt, gyllene släpljus. Detta underlättar både för färgåtergivning, detaljrikedom och skärpa i bilden. Om du vill utnyttja dessa dygnets timmar till max så gå ut en halvtimma innan och planera din session ordentligt. Vad du vill ha med, ur vilka vinklar etc. Det underlättar, för när solen väl gått upp eller försvunnit bortom horisonten så är dessa flyktiga tillfällen förbi. Förhoppningsvis blev du även nöjd med vad du hann föreviga.


Lägerelden

Bestäm dig om du vill ha fokus på lågorna eller röken. Vill du fokusera på lågorna så sänk exponeringen så mycket du kan utan att mörklägga resten av bilden (såvida du inte vill ha flames mot svart bakgrund, jag dömer dig inte). Vill du ha sirliga rökslingor närma dig nollan eller överexponera bilden lite för att få röken att framträda bättre.

Fotograf: Erik Stormark
Fotograf: Erik Stormark

Vandrare

Det är lätt hänt att den som fotar hamnar på efterkälken och får fler bilder på kamraternas ryggsäckar än deras ansikten. Bestäm gärna gemensamt en fotosession på en fin del av leden. Du springer före en bit, fixar med kameran och sen får kamraterna på given signal knata ikapp dig medan du fotar.

Paddling

Den största utmaningen med att fota från kanot är att precis allting rör sig. Vill du plåta kamraterna är det smidigare att du hoppar iland och de paddlar mot dig för att få till en skarp bild.

Hamnar alla huvuden i höjd med horisonten? Testa att luta dig ner i höjd med relingen på kanoten/fördäck på kajaken. Alternativ skjut från höften. Har du möjlighet att gå iland? Växla mellan att stå upp, gärna ett par meter högre än vattnet och att sitta på huk i strandkanten.

Mina favoritbilder från paddling är tagna i grynings-timmarna med dimma och närapå spegelblankt vatten. Utöver bilderna så är bara paddlingen i sig en magisk naturupplevelse. När jag håller paddelkurser erbjuder jag alltid deltagarna att följa med mig ut före frukost.

Använd flytväst. Oavsett farkost. Om du inte vill ha flytvästen med på bild, skriv åtminstone varför i ditt inlägg om du väljer att publicera bilden. Jag måste bara ranta lite. För jag får spatt på alla bilder på folk utan flytväst i kanot eller på SUP. En kan tycka "äh det är bara en bild", men normen att inte använda flytväst på bild spiller tyvärr över på verkligheten och det är fucking livsfarligt. Jag var på östkusten i höstas, vi satt hela gänget ute på vattnet i kajakerna iförda torrdräkt och flytväst när det fjantade förbi ett gäng på SUP utan flytväst. Iklädda underställ och dunjacka. Det här var i November och 14° C i vattnet. Do the math.

Klättring

  • Var minst tre stycken och fota av förklarliga skäl aldrig medan du säkrar.
  • Försök att få med alla kroppsdelar i bild, särskilt extremiteter som händer och fötter (om de existerar).
  • Undvik enahanda och trötta bilder på rumpor underifrån genom att gå en bit bort för att få med klättraren och mer av väggen.
  • Har du möjlighet att fota en bit upp från en närliggande hylla, så gör det, men säkra fast dig själv så du inte dimper ner.
  • Kapa bort marken och undervegetationen om du själv fotar från marknivå. Plötsligt ser klätterkompisen ut att vara mycket högre upp. För att få ännu mera höjd kan du sätta dig på marken innan du knäpper bilden.
  • Fota uppifrån. Klipp in dig i ankaret och fota ner mot klättraren. Får du dessutom med lite förgrund och den som säkrar nere på marken får bilden fin höjdkänsla.


Lägerbilder

Det finns tre sätt att få instagramvänliga lägerbilder:

  • Det första är att välja en vinkel där stöket inte syns.
  • Det andra: fota när det är mörkt.
  • Det  tredje: städa undan allt du inte i vill ha med i bild.
  • Om du däremot är ute efter en mer realistisk skildring, ös bara på med bombnedslaget som ett långfärdsläger ofta innebär (se bild 4).
Fotograf: Erik Stormark
Fotograf: Erik Stormark

Tältbilder

  • Om du sitter utanför och ska fota någon som är inuti ett tält, gör ljusinställningarna efter ljuset i tältet.
  • Att sätta upp en ljusslinga eller rikta en pannlampa mot taket i tältet kan också hjälpa till med att ljusa upp tältpersonen och interiören. 
  • Blir personen ändå röd, blå eller grön av ljuset silat genom tältduken? Be hen sätta sig lite sådär "spontant och avslappnat" i absiden med huvudet utanför.

Matbilder

Även om allt sägs smaka godare ute är det ingen garanti för att det ser aptitligt ut på bild. Matfotografering är en konstart i sig. Generellt så gillar vi människor att se vad vi äter, så överexponera bilden något. Att toppa maten med något som exempelvis nötter/gröna blad d.v.s. mer igenkännligt än grönsaks-nudel-guckan under ger också ett gulligare intryck. Är det snö ute? Ställ tallriken i snön, den reflekterar ljus och jämnar ut skuggorna. Och fota snabbt så du hinner käka innan det kallnar.

Fota mat i gryta? Sänk värmen på stormköket/höj grytan över elden tills du ser maten under ångan. Ser det ändå ut som att du snarare fotat en rökmaskin, så vänta tills maten är klar eller sänk exponeringen något.

ISO 200, f/4, 1/160, självutlösare 10 sekunder
ISO 200, f/4, 1/160, självutlösare 10 sekunder

Selfies

Nu behöver du ett stativ, alternativt en sten eller stubbe på lagom höjd. Placera kameran och hitta något att fokusera på, typ ett träd, i jämnhöjd med där du kommer att befinna dig när bilden tas. Så fort du hittat den punkten, gör dina ljusinställningar och ta några provbilder tills du är nöjd. Slå sedan över till manuellt fokus och letar rätt på självutlösaren/timern. På min kamera kan jag välja mellan 2 sekunder eller 10 sekunder. Ställ dig i startgroparna, tryck av och spring så fort det börjar blinka! Det är bra intervallträning att jobba med självutlösare. På de 10 sekunderna innan den fridfulla bilden ovan har jag sprungit, kastat mig och ninja-rullat genom tältet, sparkat av mig stövlarna och satt mig till rätta. Samt upprepat proceduren X antal gånger innan jag blev nöjd med resultatet.

Innan jag började fota mig själv så tyckte jag inte om att vara med på kort. Jag stirrade mig blind på mina kropps-komplex, gjorde alltid (gör fortfarande) märkliga grimaser, blundade, såg besvärad ut etc. Jag kände mig ofta utlämnad på bild. När jag började ta selfies så var det i första hand för att jag var ute själv och ville ha en mänsklig gestalt med i bilden som variation till landskapet och hunden, som ett sätt att bjuda in betraktaren i bilden. Med tiden hittade jag poser och vinklar som jag trivdes med att visa upp. Började ta tillbaka bilden av mig själv. I perioder ger jag blanka fan i alla mina toxiska komplex, ibland har jag fortfarande svårt att tycka om hur min kropp ser ut. Jag har skrivit mer om friluftsliv och utseende i ett tidigare blogginlägg, det hittar du här.

ISO 200, zoom: 45, vitbalans: skugga, f/4, 1/400 s
ISO 200, zoom: 45, vitbalans: skugga, f/4, 1/400 s

När du har slut på idéer

Kan du alltid ta kort på en kaffepanna. De går uppenbarligen att variera i oändlighet av inzoomat, utzoomat, kraftig mörk vinjett, suddigt och skarpt. Det behöver inte ens vara kaffe i pannan. Alla kaffedrickarna på internet kommer associera till mysiga kaffestunder i naturen och trycka "gilla" oavsett. Om jag gjort mig skyldig till en och annan kaffepanne-bild? - ja.

ISO 400, vb: skuggigt, f/4, 1/200 s
ISO 400, vb: skuggigt, f/4, 1/200 s

Bilder jag vill se mer av i flödet

Jag vill se fler bilder på kvinnligt kodade personer som är aktiva. Som klättrar, paddlar, cyklar, hugger ved och eldar. Jag vill se mina frilufts-systrar när de sitter vid elden och har munnen full med mat. När de har stajlat håret genom att sova med mössa, bär illa matchande, slitna kläder och haft samma fläta i tre dar. Jag önskar att få se andra kvinnligt kodade personer som bara få vara i naturen och äga situationen som de Queens dom är. Jag vill se fler bilder på manligt kodade personer som ler på bild. Fler sköna snubbar som sitter och beundrar utsikten, lagar mat eller leker med barnen. Och färre svårmodigt poserande, skäggprydda personer i splitternya märkeskläder, med en yxa och tre vedträn i handen. Jag önskar mig fler stökiga läger och ovädersdagar. Kan vi hjälpas åt med att visa fler dimensioner av friluftslivet än de allra mest lättsmälta? Kan vi tillsammans normalisera utmanandet av könsrollerna i friluftslivet på bild, såväl som i verkligheten?

ISO 800, vb: skuggigt, f/4, 1/200 s - mina inställningar, men Erik Stormark bakom kameran.
ISO 800, vb: skuggigt, f/4, 1/200 s - mina inställningar, men Erik Stormark bakom kameran.

Var inlägget till hjälp?

Jag fick i alla fall hjälp med insikten att det är dags att experimentera med mindre bländare än min favorit f/4, det får bli min fotoutmaning för året. Hehe. Blev du pepp på att fota mer? Dela gärna inlägget vidare med fotosugna kamrater och ...

Fota i frid!

/Lovisa