– Från Tipin till Traceless –


Redan när jag var liten tog mina föräldrar med mig ut i skogen. De pekade på alla möjliga sorters djur, träd, mossor, lavar, svampar och växter. Med åren började jag lära känna skogen på egen hand. Antingen till fots, eller med kanot. En vårnatt 2012 satt jag ensam uppe vid en eld hela natten igenom - från skymning till gryning. Jag var ensam med lågorna, tankar som rusade genom huvudet och de svala skuggorna bakom ryggen. Livet kom närmre.  Den natten tog jag några viktiga beslut. Ett, strunta i vad folk förväntade sig att jag skulle göra. Två, börja sova ute under stjärnorna.  Jag gick på Sjöviks folkhögskola under den tiden och några veckor senare fick jag låna en av friluftselevernas tipi. Jag visste direkt att jag hittat hem. Därefter spenderade jag lite mer än 4 år som tipiboende.  Med fokus på att återuppta kontakten med den omgivande naturen och min väg i livet. Efter tiden på folkhögskola flyttade jag min tipi till Tiveden och startade min verksamhet. Somrarna 2014-2016 anordnade jag kurser och konserter i tipin, som ett sätt att sammanföra människor i möte med naturen, folkmusik, naturmedicin och hantverk. 

Hösten 2016 plockade jag ner tipin och flyttade in i hus. Istället började jag guida i Tivedens Nationalpark genom Tivedens guider. Den sommaren hade jag suttit då och då vid en sjö och såg hur turister försökte ta sig fram med kanot. Några med framgång, andra tämligen osams och ingen av dem med korrekt paddelteknik. Jag tänkte: "Jag kunde följt med ut och hjälpt dem. Varför är det ingen som följer med dem ut?" Idén höll på att gå i stöpet eftersom jag saknade kanoter och var konstant luspank, men en vän peppade och lovade att jag fick låna hans kanoter. Jag valde att satsa, köpte in en kanot och levde på havregrynsgröt. Våren 2017 höll jag min första professionella guidetur med kanot. Sen dess har guideturerna bara blivit fler och fler.

Sommaren 2017 följde jag och min hund med ett gäng kompisar ut på äventyr. I sex veckor paddlade vi på Ivalojoki och Inarijärvi i norra Finland. Det var en oförglömlig upplevelse på många sätt. En underbar tid av fullständig närvaror i naturen. Men jag upplever att det är möjligt att uppleva samma harmoni och närvaro, även under en dag eller några timmar på vattnet. Den känslan vill jag dela med dig som läser det här. Och jag hoppas att du vill komma tillbaka för fler äventyr i vildmarken. 


Med vänlig hälsning

/Lovisa