Hugg ved - like a pro'
Hej!
Idag vill jag dela med mig av något som kallas "liggande huggteknik". Det innebär i korthet att du lägger vedträet mot kubben och driver yxan genom några centimeter ved. För att detta ska funka krävs lite handfasta tips. Dem hittar du nedan, samt tips på hur du får ut yxan när den fastnat i en kvistig vedklabbe. Jag gillar den här tekniken för att den är både säker och effektiv. Yxan är liksom aldrig i närheten av knän, pulsådrar, fingrar etc. Den kräver mindre energi än stående huggteknik och du slipper balansera och försöka träffa ett allt mindre vedträ.
Du behöver:
- Yxa, skarpslipad sådan.
- Eldhandskar (d.v.s. Vanliga arbetshandskar i läder)
- Nåt att hugga mot. Huggkubbe, fallen trädstam eller ett annat vedträ.
Den här tekniken funkar både från stående bredbent vid huggkubben och på knä vid en låga (fallen trädstam). När jag instruerar barn, brukar de få sitta på knä när de hugger. Mindre spring med yxan då. En del vuxna kan behöva sitta på knä och hugga de också, av samma anledning.
Jag börjar med att läsa veden. Jag tittar efter kvist och om det går, väljer jag att klyva i änden längst ifrån kvisten.
Därefter "fäster" jag yxeggen i bortre änden på vedträet. Det räcker med 1-2 cm.
Sen klämmer jag ihop yxskaftet med vedträet. Om det är en större klabbe håller jag om både yxskaft och ved med båda händerna. Är vedträet lite mindre som det ovan, håller jag om med ena handen och balanserar yxan med den andra. Se upp så inte tummen hamnar emellan, det gör svinont att få den i kläm!
Så smäller jag bortre änden i kubben. Oftast lyfter jag inte högre än i pannhöjd och låter yxan falla. Jag håller fortfarande i såklart, men tyngden av yxan får jobba åt mig.
När yxan ätit sig igenom/spräckt bortre änden, bräcker jag med yxan i sidled. Ibland klyvs vedträet vid första försöket. Andra gånger får jag lirka loss yxan och fästa eggen lite längre in i sprickan, driva in den som i momentet ovan och sedan bräcka.
När yxan fastnar tar jag en smal, gärna något kilformad vedpinne och slår in den i sprickan mellan ändträ och yxhuvud. Sen vickar jag yxskaftet uppåt och neråt tills yxan är lös igen. Går det trögt så bankar jag bara ner kilen lite till. Tanken är att kilen vidgar sprickan, istället för att en ska behöva slita loss stålet ur veden.
Därmed inte sagt att kvistiga vedträn är omöjliga. De behöver bara en annan approach. Har jag kvist i båda ändar, fäster jag yxan mitt i ena kvisten, bräcker lite, lirkar loss yxan, sätter den i andra kvisten, upprepar.
Ett tu tre så går det. <3
Har du huggit ved på det här sättet förut? Eller har du fler vedhuggar-knep att dela med dig av? Dela gärna i stories och tagga @tracelessintiveden så hjälps vi åt att göra fler tryggare med yxan!
Hugg i frid!
/Lovisa
Fotocred: bild 1, 4-12 Erik Stormark @erik__storm