Friluftsliv och hygien

28.05.2021

Hej!


Hygien på färd är grundläggande, renlighet är lyx. I detta inlägg hittar du tips på vattenrening, om disk ute, hur en går tillväga med Nr 1&2, mens på färd, personlig hygien, tvätt av kläder och sophantering. Att hantera hygien i friluftslivet handlar om hälsa, välmående och att inte kvadda andras upplevelse i naturen. Illa skött hygien ute kan orsaka sjukdomar, såsom magsjuka och det slipper vi ju helst. 

I slutet bjuds det även på ett färdminne på temat renlighet.

Dricksvatten och vatten till matlagning

I de allra flesta svenska skogssjöar och fjällbäckar kan du dricka vattnet rakt av. Jag dricker även direkt ur norra delen av Vättern om jag sitter i kajaken. Platser att undvika är sjöar och älvar som omges av jordbrukslandskap (såsom nedre Dalälven). Likaså stillastående pölar ute i skogen, badplatser, offentliga ställplatser, nära stora fritidsbåtar och nära bebyggelse överlag. Magsjuka på färd är inget roligt. Dessutom ska en undvika att ta färskt vatten ur småsjöar eller mindre vattendrag där det finns bäver. Googla bäverfeber om du inte tror mig.

Om du är osäker på om du kan dricka vattnet kan du koka det. Big bubbles no troubles - är ett vanligt talesätt i friluftskretsar. Det handlar konkret om att de flesta bakterier kolavippar vid 80 grader. Nackdelen med att koka vatten över eld är att det får en viss röksmak, men det är bara att vänja sig vid. Om jag kokar exempelvis pasta så använder jag sjövatten, då det ändå renas vid matlagningen. Onödigt att ödsla dricksvatten på det.

Life straw filtret in action
Life straw filtret in action

Jag har två olika vattenfilter. Ett mindre som kallas för Grayl. Det är i stort sett en vattenflaska i två delar, en fyller ytterdelen och genom att pressa i innerdelen (som har filter i botten) så renas vattnet du sen dricker. Grayl hyllas i mågna frilufts/bushcrafts forum. Jag är måttligt imponerad. Den är snygg och gör sin grej, men det är ganska trögt att pressa (såvida jag inte fått ett måndags-exemplar) och det är mycket jobb för lite vatten. Bra om en är ute solokvist, men så fort det ska pressas till flera så är det bökigt. Mitt andra filter - lifestraw, är smidigare om en vill rena flera liter åt gången. Det består av en vattenblåsa, slang och ett filtrerande munstycke. En fyller vattenblåsan, hänger upp den i ett träd, kopplar i slangen och därefter munstycket. Det är förvisso fler delar att slarva bort, men de kan också användas till fler saker. Vattenblåsan kan jag bära/förvara vatten i, munstycket kan jag ha i byxfickan och använda direkt i sjöar och vattendrag.

Det finns även vattenreningstabletter på marknaden. Jag har aldrig använt dem, så det får ni fråga någon annan om. ;)

Min mest romantiska bild på disk någonsin.
Min mest romantiska bild på disk någonsin.

Disk

Innan jag börjar diska så tar jag ur alla större matrester och gräver ner ordentligt eller tar med hem i skräppåse beroende på hur länge jag ska vara ute. Även om jag diskar i strandkanten så häller jag ut diskvattnet på land. Så slipper nästa person som kommer till platsen bada bland mina makaroner och näringsämnena i diskvattnet silas genom marken innan det når vattnet.

Om du glömt diskmedel och borste hemma, så kan du skrubba disken med sand och diska ordentligt sen hemma. Att låta disken stå i blöt en stund underlättar också. De gånger jag har med mig diskmedel, använder jag det mildaste jag hittar och slår över på en liten flaska (jag hittade flaskorna i ett rese-kit på Coop bland hårborstarna) så en slipper släpa hela stora flaskan. Jag har även med mig en diskborste med naturborst, gärna en som använts hemma i köket redan för att sen degraderas till friluftsborste. Fick också lära mig i helgen att det finns små suddar, likt stålull fast i plast som inte repar grytorna. Men jag försöker banta ner plast-användandet även ute, så sand och naturborst får duga.

Huruvida en ska använda diskmedel till stekhällar och gjutjärnspannor/grytor tvistas det om. Min sambo som är utbildad kock säger att det går fint att använda diskmedel och att fettet härsknar efter ett tag. Jag brukar bara använda en pytteliten klick diskmedel. 

Peikko hjälper till med disk av stekhäll ...
Peikko hjälper till med disk av stekhäll ...

Jag undviker svinto och stålull på insidan av grytorna, med tiden så repar det upp grytorna och gör dem än mer svårdiskade. Väl hemma efter turen slår jag en skvätt ättika på utsidan av sotgrytorna och låter det dra lite innan jag gnuggar bort sotet. Lossnar mycket lättare med ättikan än utan.

Disk av sotgryta. Fotograf: Jonas Sjöblom
Disk av sotgryta. Fotograf: Jonas Sjöblom

Nr 1 och 2

Du behöver:

  • 1 liten planteringsspade eller en pinne.
  • Toapapper, mossa eller egen-designad skitpinne.
  • Lägereld eller skräppåse.

Nr 1. Kissa kan du göra lite varstans, men att gå av leden ordentligt, samt bort från vatten och läger, är kutym. Jag brukar trampa runt lite innan så att en inte får blåbärsris i paradiset när en hukar. Efteråt sitter jag kvar lite och låter det torka snarare än att ödsla papper. Är jag i närheten av vatten sköljer jag rent efteråt. Om du använder papper, ta med kiss-pappret och elda upp eller lägg i bajspåse för hundar och ta med hem. Toapapper bryts ner, men väldigt långsamt i skogen.

Det finns kisstrattar i olika varianter så att även vi som är födda med livmoder kan ståkissa utan att behöva dra ner brallorna. Öva hemma i duschen först.

Nr 2. Gå bort från lägret, sjön eller leden, nu snackar vi 20-100 meter. Gräv en grop med din spade eller en pinne någonstans där ingen kan tänkas trampa. Gör det du ska, torka. Om du är nära lägret och det inte är alltför kladdigt, ta med och elda upp pappret. Om du har färdmage och innehållet i gropen är mer likt komocka, lämna pappret med bidraget. Täck sedan över med jord, mossa och en ordentlig sten! Hundar är experter på att gräva upp den här typen av gropar. Inte mysigt.


Fick tipset av @erik__storm att använda vinylhandske vid toabesöken vintertid för att slippa blöta ner händerna i minusgrader. Praktiskt på polarexpeditioner. Men så var det ju det där med plast också ...

Menskoppen är ren. Silikonet ändrar färg med tiden och användning.
Menskoppen är ren. Silikonet ändrar färg med tiden och användning.

Mens

Internationella mensdagen (28/5) dagen till ära! Att hantera mens på färd upplevs för många som ett hinder att ge sig ut. Vilket är både tråkigt och förståeligt. Här kommer några tips.

Preppa en mens-påse innan du ger dig ut. Det är alltid gött att vara förberedd, särskilt om du har oregelbunden mens eller för att dela med sig till andra vid behov.

I min påse finns:

  • Värktabletter
  • Choklad
  • Menskopp, ett par bindor och tamponger. Tamponger har jag mest till utskänkning och bindorna som komplement nattetid för att inte behöva krångla ur sovsäcken för att tömma menskopp mitt i natten.
  • Jag har även tranexamsyra på tablett med mig (de dämpar rikliga blödningar, använd ej om du har risk för blodpropp)

Be om längre kisspaus. I regel tar det 8-15 minuter för den som ska gå iväg och fippla med mensskydd. Många utgår slentrianmässigt från att det går att ställa sig och kissa ett par meter bort och vara klar på 3 minuter.

Kommunicera till resten av gruppen om du har ont, blir trött eller får andra besvär av mensen. Det kan kännas pinsamt, men det hjälper dina kompisar att förstå varför du inte studsar fram på leden eller är lite kort i tonen.

Olika mensskydd ute:

Menskopp 

En liten kopp i medicinsk silikon som en viker ihop på väg in och sedan tömmer. Vänj dig vid koppen hemma först, det är lite trixigt i början innan en får den att sitta rätt. En blir lite kladdig om fingrarna, men det är bara att tvätta bort. Jag brukar tömma menskoppen i närheten av vatten så att jag kan skölja ur den, alternativt ha en halvliters petflaska dedikerad till skölj av menskopp. Vintertid tar jag snö. Vet att det finns särskilda våtservetter för menskopp också, men dem har jag aldrig använt så det får ni fråga någon annan om.

När mensen är över tvättar jag koppen med mild tvål och vatten och stoppar undan den i packningen. Om jag är ute på längre tur och förväntas få mens igen innan jag är hemma, kokar jag upp vatten över elden, lägger menskoppen i en bytta som inte är till matlagning (typ hundens matskål fast diskad) och slår över det kokheta vattnet. Inte för att det är farligt att koka menskopp i lägergrytan, men färdkamraterna blir lätt obekväma av sådana tilltag.

Tygbindor/menstrosor

Används som vanliga bindor/trosor. Tvättas sedan med galltvål/tvål och ljummet vatten. Häng på tork, sedan är det bara att använda igen.

Tamponger

Smidiga och vattentätt förpackade. Dessutom go to i eldpåsen. Elda upp tampongerna eller ta med hem, ofta är det lilla snöret i nylon och ska inte lämnas kvar i naturen.

Bindor

Ska alltid tas med till närmsta papperskorg då de innehåller plast. Rulla ihop och lägg i hundbajspåse eller liknande.

Det finns även mediciner som skjuter upp mensen. De ska tas tre veckor före beräknad mens för att funka, så det kräver att en har regelbunden cykel. Själv har jag inte använt dem. Men nämner att de finns för de som har helvetet på jorden när mensen dyker upp.

Händer

Tvätta händerna som om det ständigt var pandemi. Noga med tvål och vatten, sprita efteråt, särskilt efter Nr 2 och innan matlagning.

Matolja eller fet salva löser sot från händerna.

När jag är på långfärd med kanot och linar, har jag numer med en liten nagelfil - för att slipa ner valkarna som blir på pekfingrarna av de blöta repen.

Naglar

Ha med en nagelsax, peta rent naglar till och från och klipp av dem rakt vid behov för att undvika nageltrång. 

Hår och kropp

Om du använder flytande tvål/schampo/balsam, slå över på mindre flaska som med diskmedlet ovan. Gärna med skruvkork.

Jag använder en mild, fast tvål ute. Den ligger i en liten bomulls/mesh-påse som jag sedan kan hänga på tork i lägret eller på ryggsäcken. De små påsarna till light my fires eldstål funkar också bra.

Likadant använder jag schampokaka och balsam i hård form. De räcker länge, väger lite, innehåller färre skadliga ämnen för naturen (och dig) och torkas innan jag packar ner dem i varsin liten plåtburk eller inlindade i tyg.

Är du kajakpaddlare och har en säker roll? Passa på att tvätta håret när du rollar. Ett rull för att blöta håret och så två rullar till för att skölja ur schampo, respektive balsam.

Antingen har jag med mig en liten handduk, eller så använder jag en tunn bomullssjal som jag oftast ändå har med mig sommartid som halsduk/solskydd för axlarna.

När botten är geggig, brötig, full med havstulpaner eller bara hal drar jag på mig ett par badskor. På kanotfärden blir det vadarskorna - oftast ett par gamla gympadojor, i kajaken neopren-skorna ovan.

Om jag inte är pepp på att bada hela kroppen använder jag en tvättlapp i bomull (den lila på bilden) och kåsan att skopa vatten med.

Björkschampo

På våren, från lövsprickning och fram till midsommar kan du också göra eget schampo/hårskölj utav björklöv. Lägg några nävar björklöv i en burk, häll på kallt vatten, låt stå en timme och skaka om. Sila bort löven. Massera in vätskan i håret och skölj ur.

Är du långhårig? Du har säkert redan koll, men fläta håret till natten så är det inte lika bökigt att reda ut morgonen därpå. Varma sommarnätter när du inte behöver ha mössa på dig, funkar även en knut högst upp på huvudet.

Vinterbad har ju blivit riktigt populärt i år. Men även sommartid kan det vara svalt i vattnet beroende på vart du befinner dig. Inför en 6 veckor lång kanotfärd i norra Finland övade jag dagligen på att bada kallt i sjön hemmavid, då jag visste att temperaturerna däruppe skulle vara bistra åtminstone första delen av färden. Kallbad bygger viljestyrka om inte annat.

Jonas tvättar kläder. Fotograf: Katinka Johansson
Jonas tvättar kläder. Fotograf: Katinka Johansson

Tvätta kläder

Gått ner dig i leran? Eller börjar underkläderna ta slut på långfärden? Håll koll på vädret. En solig dag, gärna lite blåsig också, skölj ur smutsiga plagg i närmsta vatten och tvätta med vanlig tvål, eller galltvål om det är riktigt ingrott. På bilden ovan har min vän Jonas lyxat till det med att värma vatten till tvätt av underkläderna. Trosor och byxor är jag extra noga med att tvätta grenen på, likadant armhålor i skjortor och t-shirts. Häng sedan på tork. Om vädergudarna inte är med dig, så tvätta ett plagg i taget och torka vid elden under uppsikt.

Skräp.

Behöver jag ens nämna det? Ta med alla sopor hem. Även andras. En skräppåse väger inte mycket, men gör stor skillnad både för naturen och upplevelsen av densamma för nästa som kommer dit. Om du tycker det är äckligt att ta i andras skräp, så ta med en diskhandske i fickan.


Katinka, jag och Peikko tar in till land i Ivalo, norra Finland. Fotograf: Alma Bågefalk
Katinka, jag och Peikko tar in till land i Ivalo, norra Finland. Fotograf: Alma Bågefalk

Färdminne:

"Jag satt på trappen utanför servicehuset på Ivalo River Camping. En av färdkamraterna duschade därinne, själv hade jag inte fått tillfälle till det än. Fyra veckor i vildmarken och bara några minuter från en varm dusch. Förbipasserande stirrade på mig, precis som jag upplevt att folk såg efter oss nere på byn och i restaurangen. Det var först där på trappen som jag insåg att de glodde för att vi var smutsiga. Inte fläckiga eller så, inga ofrivilliga dreads i håret. Vi hade ju badat ordentligt i älven och tvättat kläder. Men sotet, slitet, svetten, insekts-betten och röklukten, hade liksom lagt sig som en solkig, vild hinna över oss allihop. Som ett gäng frivilliga, moderna luffare. En handfull pusselbitar som inte riktigt passade längre med resten av civilisationen."


Var detta inlägg till hjälp? Dela gärna med vänner och bekanta. Har du fler hygientips att dela med dig av? Kommentera gärna eller dela i stories och omnämn @tracelessintiveden så att vi får ta del av dina erfarenheter.


Vaska i frid!

/Lovisa



Våra guidade turer & kurser: